Näst på tur över saker att ta upp som skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland handlar om den sociala biten! Jag tror att de flesta känner till att vi svenskar ses som väldigt tysta och reserverade av resten av världens befolkning. Åtminstone innan man lärt känna oss. Så är det inte här - nej, här är man pratglada mest hela tiden.
Jag var beredd på det här innan jag åkte hit, hade jag inte varit det hade det blivit en chock! Det är så att man pratar med alla. ALLA. Grannar, bekanta och... Främlingar. Ulk.
Här är det inte ovanligt att man sätter sig ner och börjar prata med vem som än råkar befinna sig i rummet eller bredvid. Jag har inte sett så många människor med hörlurar i, om det handlar om att jag inte är så mycket i sådana miljöer eller om det beror på en annan typ av socialt interagerande vet jag faktiskt inte. Men att man pratar mer med folk här är en sak jag vet helt säkert.
En sak som också är väldigt annorlunda är med vilken intention man börjar prata med andra människor. Här känns det alltid genuint när någon börjar prata med en, det finns ingen särskild anledning förutom att ha trevligt. Om det är trevliga fem minuter medan man väntar på bussen eller en lång vänskap spelar ingen roll - man är helt enkelt bara trevlig och nyfiken på sina medmänniskor. Det är något som jag tycker har varit väldigt uppfriskande.
Frågan är hur jag kommer att kunna hantera att komma hem till reserverade Sverige. Jag kommer att vara den där jobbiga personen som inte låter en lyssna på musik i fred medan man väntar på bussen... Den där personen som börjar prata vid de mest konstiga tillfällena. Eller så går jag tillbaka till hur det var innan, formar mig efter mallen hemma igen. Jag måste ändå säga att jag hoppas mer på det första alternativet. Det skulle kännas väldigt tråkigt om den personliga utveckling jag haft går helt till spillo. Nu tror jag inte riktigt det - att ha lätt att prata med människor är något jag utvecklat och det krävs nog mycket för att jag skulle gå tillbaka till hur det var tidigare. Dock är det ingen som vet, det är bara framtiden som kan avgöra.
När vi ändå talar framtid... Jag ska ju till Australien härnäst, och där sägs de vara ännu mer utåtriktade och högljudda...
0 kommentar(er)
