----Jag vill börja med skriva att detta är ett ovanligt långt inlägg. Det är en lång, nu i efterhand, ganska rolig historia. Ha tålamod och läs igenom hela! ----
Vår sista dag i Wellington höll på att komma till ett slut och det var dags att ge sig av mot nästa stopp: Nelson. Vi hade flyg bokat vid 18 och hade skjuts ut dit. Allt var I sin ordning. Ändå kändes något knas, så jag beslutade mig för att ringa till vår biluthyrare. När jag kom fram fick jag höra att det inte fanns någon bil bokad i vårt namn, något som gjorde mig förvirrad då jag dubbelkollat detta två gånger tidigare med företaget. Hon sa sedan att hon hittade oss men, paus... Vi skulle hämtat den vid 12. Det var nu en no show och de hade hyrt ut bilen till några andra... Inga bilar fanns kvar, varken den dagen eller kommande tre dagar. Jaha.
Vi kollade igenom på alla möjliga företag men hittade inte en enda bil tillgänglig. Inte ens löjligt dyra bilar. Inte en endaste bil. Jag fick lite panik. Detta innebar i princip att hela resan till sydön var inställd. Utan bil kunde vi ju inte ens ta oss ner till Christchurch för att ta oss tillbaka till nordön...
Efter en hel del funderande fick jag en idé. Det går ej färja mellan Wellington och en stad på sydön, Picton, och jag kollade upp biljetter dit och även bilar. Vi kunde inte tro det - de hade bilar!!! Snabbt bokade vi biljett på färjan och fixade en bil. Vi kunde ny pusta ut litegrann,resan kunde fortfarande hända!
Vår granne var så snäll att skjutsa ut oss till färjan! Väl där kändes det som att vi kunde lugna ner oss lite. Tills jag fick ett samtal från grannen om att hon hittat någon slags liten apparat i baksätet. Christoffers dosa för att ta insulin.......
Nästa steg var såklart att boka boende. Något som visade sig lättare sagt än gjort. Näst intill allt var bokat, med undantag för boende på 5000 eller 10000 kronor för en natt alternativt boende 3 mil bort. Tillslut hittade vi ett hotell för att alla tre. Bokat och klart! Jag ringde för att meddela att vi skulle bli sena pga att färjan var försenad. Då sa de att vi inte hade något rum. Det hade skett ett misstag: någon hade bokat rummet samtidigt som oss och systemet hade inte hunnit märka detta och dubbelbokade oss.
Mycket om och men. Vi hade till sist boende! Ett hostel för mamma och ett femstjärnigt för mig och Christoffer. Jag sov gott den natten!
Dagen efter vaknade vi i Picton, skyndade oss för att hämta ut vår bil. Nu skulle det minsann inte bli nån no show! Vi var där i tid, gav fram våra dokument och väntade med förväntan. Mannen bakom disken såg lite förvirrad ut medan han letade igenom bokningen och frågade när vi bokade. När vi sa att det var sent dagen före visste han var han skulle kolla. Han såg dock fortfarande lite bekymrad ut och sa: "Det här är ju lite intressant. Ni har bokat en bil som vi inte ens har!"
Jag och mamma kollade på varandra och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Det här var ju bara för hemskt! Han måste ha sett att vi inte pallade med detta för han la snabbt till att "ni kan ta det lugnt, ni kommer att få en bil! Det kanske bara kommer bli en gratis uppgradering" Och det kan man säga! Vi fick en helt ny bil, körd direkt från bilhandlaren...
Det var minst sagt en rörig start på vår resa! Jisses, det tog på humöret och tålamodet. Vi hade ju betalat för två bilar och fyra olika boenden (varav två användes). Men nu hade vi i varje fall bil för att ta oss runt!
---- Så, vad hände med den där bilen egentligen? I skrivande stund, en dryg månad senare, har vi fortfarande betalat för den bil vi aldrig fick. Jag har kommit fram till att det var en miss från mig och mamma när vi bokade. Vi råkade nämligen på något sätt boka två bilar när vi bokade. Den ena skulle hämtas vid 19 och den andra, misstaget, vid 12. När jag ringde företaget ena gången sa de att vi haft två bilar och att en var nu avbokad. Det som hände var alltså att bilen vi inte ville ha blev avbokad där. Därmed missade vi att hämta ut bilen. ----
0 kommentar(er)
