andreanz.blogg.se

Lite utflykter med familjen
Under första helgen tog familjen med mig till två fina ställen! Det första var en utsiktsplats som är väldigt känd och man kan se ut över hela Brisbane. Vackert! 
Vi hade frukost på en strand. Så jag fick lära mig att här har man nästan alltid grillar för allmänheten vid både stränder och lekplatser. Väldigt bra idé! Så vi åt en härlig frukost tillsammans och gick sedan på promenad ut på piren. 
Väldigt trevlig dag! Vi hade trevliga samtal och såg säkert 40 maneter i vattnet... Inte farliga dock! Men det var en påminnelse om att det finns mycket olika djur här, vissa väldigt söta och andra extremt farliga. Förhoppningsvis slipper jag se de där farligare djuren... 
Ett nytt kapitel i mitt äventyr
Mitt äventyr i Sydney slutade inte alls långt efter att Julie åkt. Jag hade min dag och sedan ytterligare en övernattning. Min lördag blev väldigt lugn, jag packade ihop mina saker och lyckades skjutsa ut mina tavlor tunga väskor till receptionen. Efter det blev det att slappa i en park innan jag hoppade på min shuttle och åkte mot flygplatsen. Jag är väldigt fokuserad på symboler och detaljer, detta blev därför en tydlig symbol för övergången mellan mitt äventyr i Nya Zeeland som nu avslutades, och mitt äventyr i Australien som precis skulle börja. Och alltså, jag har inte varit så nervös på länge! När jag anlände på Nya Zeeland så var jag så otroligt jetlaggad att jag inte förstod något av det som skedde runt mig. Jag var alltför upptagen med att försöka hålla ögonen öppna.
 
Denna gång var allt mycket mer verkligt. På ett sätt kändes det som att det var lättare eftersom jag trots allt gjort det förut, men samtidigt kändes det svårare. Både för att jag var mer medveten och just för att jag gjort det tidigare. Jag ville inte komma in och verka för självsäker eller så. Det är en svår balansgång mellan att ta för sig och att inte vara för mycket. På planet hade jag en stor klump i magen. Så nervöst! När jag klev av blev det ännu värre. Alltså herregud... 
Och så var de där. Vi såg varandra på håll och vinkade, när vi nådde varandra hälsade vi en kram allihopa och började prata. Min nervositet försvann snabbt och med den även den där klumpen i magen. Jag menar, jag visste innerst inne att det skulle gå bra. Men det är såklart ändå jobbigt! Det är väldigt spännande upplevelse att åka till någons hus bara sådär, och bo med dem efter att man bara setts via Skype tidigare. 
 
Så nu är mitt nya uppdrag att bygga upp ett liv här. Skaffa vänner, planera resor och att bli del av familjen! De här grejerna går lite olika bra. Jag känner mig väldigt hemma med familjen, de är så trevliga! När det gäller kompisar så går det lite trögt, jag har inte haft så mycket tid att träffa folk men det tar ju tid. Än så länge är allt fortfarande väldigt nytt. Resor har jag inga fasta planer på än, tyvärr. Det finns en del planer i luften men tills det är bokat så finns det inte i min kalender. Jag har kommit igång med löpningen igen! I huset bredvid bor en au pair från Frankrike, Julia, och vi går ut och springer tre gånger i veckan. Jättehärligt!!!
 
Ibland är det svårt att komma ihåg att jag bara varit här i tre veckor. Mitt äventyr har pågått under så lång tid, men detta är ju ett nytt kapitel i det hela. Och då måste jag låta det ta tid att byggas upp, precis som med allt annat. Att mitt tålamod inte existerar när det kommer till sådant gör det inte lättare - men jag påminner mig ständigt om att "Du har varit här i mindre än tre veckor. Självklart är det inte samma sak som på  Nya Zeeland efter ett år, eller hemma i Sverige. (Om jag fortfarande kan kalla det hemma? Jag menar... Det var ett tag sen jag faktiskt bodde där...) Hursomhelst. Sakta men säkert bygger jag upp ett liv här borta. Det går bra egentligen. Jag måste bara komma ihåg att vissa saker tar tid, och att det är helt okej. Faktiskt. 
SYDNEY - DAG 5
Fredag morgon var jag som i en dimma av tankar. Julie hade åkt till flygplatsen. Jag var på egen hand. Att säga hejdå är aldrig kul, och nu satt jag har helt ensam. Men så vandrade jag runt en del. Jag satt ett tag utanför denna katedral och bara njöt av att vara där och då. 
Jag kollade upp på Sydney Tower.
Mitt första stopp var i China Town där jag gick runt på marknaden ett tag. Jag hade inte pengar för att köpa saker, eller utrymme i väskan för den delen (46kg. Hur lyckades jag med det?!) så det var kanske lika bra. Att kika runt var ändå trevligt. 
Jag gick runt lite i stadsdelen. 
Det blev lunch också. På restaurangen var det mer autentisk stämning än när man äter kinesisk mat hemma i Sverige. Jag beställde in min mat och vatten. Det var varmt vatten till maten och bestick fanns inte att finna, om man inte valde att äta med skeden maten serverades med. Efter att jag, pappa och Christoffer gjorde bort oss lite I New York på en liknande restaurang bestämde jag mig för att kämpa igenom med pinnarna. Och det gick väl inte helt jättebra, men jag lyckades allt mitt ris utan att fuska med skeden. Jag var mer stolt än vad jag kanske borde varit... 
Min dag själv i staden avslutade med att äta en donut framför operahuset medan jag pratade med pappa på messenger. Några sista minuter i solen och denna vy, innan jag tog mig tillbaka till boendet. 
Kvällen avslutades med pizza med Loes, vars plan blivit inställt så hon kom tillbaka. Det var skönt att få lite sällskap. Sista dagen i Sydney och det var snart att säga hejdå till staden (för denna gång)